Andelen ensamstående

Andelen i arbete under fattigdomsgräns oförändrad. ... För ensamstående var medianinkomsten 172 000 kronor och för samboende med två barn motsvarade medianinkomsten 257 000 kronor i Sverige 2016. Nästa publiceringstillfälle. 2018-03-02 klockan 09.30. Statistikdatabasen. Småhus med äganderätt är den vanligaste boendeformen för barn i Sverige. Men för barn med utländsk bakgrund, med ensamstående föräldrar och i familjer med lägre inkomstnivå är det vanligast att bo i hyresrätt. Andelen barn som bor i hyresrätt varierar mellan 2 procent i Vallentuna och 49 procent i Landskrona. (Andelen ensamstående män med barn var för få i denna undersökning för att man ska presentera någon siffra.) Intressant att notera är att ensamstående kvinnor utan barn ligger långt under ensamstående män utan barn när det gäller ekonomiska problem och totalt ligger ensamstående utan barn avsevärt lägre, vilket säger oss att ... Andelen med låg inkomststandard är betydligt högre bland ensamstående kvinnor med barn än bland ensamstående män, vilket visas i diagram 5. 2006 var andelen ensamstående kvinnor med barn med låg inkomststandard 31 procent, medan 19 procent av de ensamstående männen med barn hade låg inkomststandard. Andelen ensamstående kvinnor med hemmavarande barn var 16 procent. Andelen ensamstående män med hemmavarande barn var 4 procent. 3 • Underhållsskyldighet. 20 procent av männen hade ... Andelen fattiga bland ensamhushållen har ökat kraftigt i Sverige, enligt officiell statistik. Medan fattigdomsrisken för ensamstående föräldrar länge varit känd, visar en studie från Stockholms universitet att även singlar utan barn har en dramatiskt ökad risk att hamna i fattigdom. 2002). Andelen ensamstående mödrar som uppbär socialbidrag långvarigt, överens-stämmer med vad som gäller för socialbi-dragstagarpopulationen i dess helhet, dvs. drygt 30 procent (Socialstyrelsen, 2010). Faktorer som påverkar socialbidragstagande En betydande del av socialbidragsforsk-ningen uppehåller sig kring frågor om fyrkantig. Ensamstående mammor är självklart inte en homogen grupp, utan består av kvinnor med olika möjligheter och villkor. Bland invandrade kvinnor är andelen ensamstående mammor med barn större, och för dessa kvinnor flätas diskriminering på grund av etnisk Andelen ensamstående är drygt 60 procent av alla. Andelen kvinnor bland utflyttade är 30 procent. Ensamstående män är mer benägna att avvika och mindre benägna att återvända självmant än genomsnittet för de utflyttade. Tabell 2. Utflyttade 2014 efter familjetyp, ålder och kön Familjetyp Avviken Självmant Tvång Ålder genomsnitt ... 17 procent av männen och 20 procent av kvinnorna i åldern 16–84 år. Andelen daglig-rökare minskar i alla åldrar bland män och bland kvinnor under 45 år. Minskningen har skett i alla socioekonomiska grupper och även bland dem som röker mest, det vill säga ensamstående kvinnor med barn. Alkoholkonsumtionen har ökat under 1990-talet.

Feministers propaganda ang köns lönediskriminering

2016.05.15 00:28 officialJeepen Feministers propaganda ang köns lönediskriminering

Sprider feminister propaganda? Ljuger regeringen kring lönediskrimineringen? Är svenska folket outbildade? Många frågor uppstår kring denna debatt angående köns diskriminering kring löneskillnaderna. Finns det ens något sådant är min fråga? Vad tycker ni själva?
Erik Ullenhag sa i början av 2011: ”Det är uppenbart att det förekommer diskriminering ute i samhället. Kvinnor tjänar mindre än män och har fortfarande svårare att nå toppositioner.” Men gör det verkligen det, jag postar detta för att se vad ni själva bildar er för uppfattning kring denna fråga som är en stor politiskt fråga och verkligen en samhällsfråga, där man kan fråga sig om inte den svenska befolkningen lever i en lögn.
Ofta hörs det i debatter fritt att kvinnor tjänar mindre än män för samma jobb eller att de tjänar 80% mindre men detta är falskt och en vriden sak, bara för det finns en skillnad mellan två kön innebär inte att det är diskriminerade. Medlingsinstitutet är myndigheten som ansvarar för lönestatistiken, under deras rapport 2010, september, tjänade kvinnor 14,8 procent mindre än männen, detta är det totala lönegapet (gäller hela arbetsmarknaden, privat och offentlig sektor, arbetare och tjänstemän) men att en skillnad finns i genomsnittslön betyder inte att kvinnor och män får olika betalt för samma jobb. Finns många olika faktorer som spelar in här - en av de viktigaste faktorerna är att det är mycket stora skillnader i yrkesvala, män väljer väldigt ofta yrken med högre löner. (fritt val alltså). här kommer fler faktorer -
-Nedlagd daglig arbetstid -antal år i yrket -arbetets innehåll -svårighetsgrad -chefskap eller inte -utbildning -Erfarenhet -grad av entusiasm, flexibilitet, uppoffringar osv.
Dock är dessa inte det enda som är faktorerna som förklarar lönegapet. då det är svårt att mäta allt, men tar man hänsyn till dessa skillnaderna så krymper lönegapet väldigt drastiskt. och kvar finns det så kallade oförklarliga löneskillnaden.
det skulle kunna bero på diskrimineringar men också andra faktorer som inte mäts i undersökningarna. det är omöjligt att skapa en undersökning som väger in alla faktorerna. Det finns ett antal rapporter och studier från experter och forskare som säger att det inte finns någon omotiverad löneskillnad alls mellan kvinnor och män, lönesättningen är jämställd.
Statsanställda: september 2009: oförklarliga löneskillnaden mellan kvinnor och män mättes till 1,3% arbetsgivarverkets rapport skrev i sin rapport följande: "Den statistiska analysen visar att genomsnittliga löneskillnaden nästan helt kan hänföras till mätbara faktorer. stora delar av löneskillnaden beror på att fler kvinnor än män arbetar deltid, arbetets svårighetsnivå och innehåll och på att fler män än kvinnor är chefer. vidare påverkar det att arbetsinnehåll och löner ser olika ut hos olika myndigheter. det finns också skillnader i utbildning, erfarenhet, ålder, anställningstid eller vilken region den anställde jobbar. den löneskillnad som slutligen blir kvar, den sk oförklarlige löneskillnaden, som inte kan förklaras av mätbar information som finns tillgänglig var 1,3%.
sedan vidare i uttalandet:
mot bakgrund av att denna analys gjorts med viss statistisk indelning där detaljkunskapen om respektive arbete inte är fullständig, så kan det konstateras att det med all säkerhet fortfarande finns kvar avgörande skillnader i faktiska arbetsuppgifter och ansvarsområden inom de grupper som jämförs. alltså kan den oförklarliga löneskillnaden i verklighet förklaras av att det finns kvar skillnader mellan arbeten som utgör sakliga skäl för löneskillnad.
Landstinget oförklarlig löneskillnad 1%: citat "om man redovisar lönerelationen för kvinnor och män, utan att ta hänsyn till vad de arbetar med, är kvinnornas medellön 71% av männens," vidare säger de "Den huvudsakliga förklaringen till den stora skillnaden i lönerelationen mellan kvinnor och män är att landstingssektorn är ett exempel på en sektor med många yrkesgrupper med olika krav på utbildning/kompetens där männen finns i yrken med högre utbildning som läkare, tandläkare och chefsjobb. tas hänsyn till olikheter i yrkesstruktur är kvinnornas medellön 99% av männens medellön" sedan förklaras den oförklarliga löneskillnaden: "ytterligare faktorer att analysera är t.ex åldersstruktur, tid i yrket och skillnader i arbetsuppgifter. svårighetsgrad, ansvarsnivå, befogenheter i det enskilda yrket samt arbetstagarens prestation är exempel på ytterligare faktorer som beaktas vid lönesättningen lokalt"
Kommuner 1% Sveriges kommuner och landsting säger "När hänsyn tagits till skillnader som beror på yrke, ålder och utbildning så är kvinnors lön i kommunerna 99 procent av männens lön" i detta fall så är den ganska ytlig och ofullständig och finns utrymme för flera faktorer som skulle ge en legitim förklaring till den sista procenten.
Privat näringsliv: Svenskt näringsliv skriver att den oförklarliga löneskillnaden för arbetare är 2,2 procent och tjänstemän 6,5 procent men skriver sedan i rapporten följande "I Svenskt näringslivs lönestatistik saknas några viktiga variabler som t.ex antal år i yrket, antal år i företaget, arbetets svårighetsgrad och komplexiteten i arbetsuppgifterna. från andra undersökningar vet vi att detta har stor betydelse för lönenivåerna. man kan därför sluta sig till att löneskillnaderna skulle ha blivit ännu mindre om materialet hade kunnat rensas för även dessa faktorerna."
Störst skillnad är det i privata näringslivets tjänstemän vilket är kategorin med de flesta typiska karriärsyren, även kategorin som är svårast att mäta, här spelar faktorer som engagemang, prestation, flexibilitet, vilja att arbeta övertid, vilja att flytta, och liknande spelar stor roll.
Svenskt Näringsliv skriver så här om den oförklarliga löneskillnaden för tjänstemän: Efter bearbetning återstår 6,5%, som har sin förklaring i bland annat arbetets svårighetsgrad, antalet jobbyten, budgetansvar, antal underställda, tidigare erfarenhet, den anställdes mångsidighet etc" En liknande formulering används för att förklara den oförklarade löneskillnaden i arbetare. Observera (som har sin förklaring i) tyder på att Svenskt Näringslivs avdelning för lönestatistik anser att det finns naturliga förklaringar till det oförklarliga löneskillnaderna.
En mycket grundlig forskningsinsats om löneskillnader mellan könen som pågick i en tidsperiod på 21 år av dr Eva M Meyerson och professor Trond Petersen. från 97 skriver "Vår studie, som sträcker sig sig över en tidsperiod på 21 år, visar att skillnaderna i lön mellan kvinnor och män på samma befattning och arbetsplats är mycket små, Våra forskningsresultat är helt i överensstämmelse med det många forskare redan anat: direkt lönediskriminering är inte längre ett problem"
Och för all del låt oss inte glömma den jättelika granskningen av löner som slutfördes 2008 av dåvarande myndigheten JämO (Jämställdighetsombudsmannen). Den är även känd som miljongranskningen. Löneläget analyserades för 1 miljon arbetstagare inom arbetsmarknadens alla sektorer på jakt efter könsbaserad lönediskriminering. JämO skriver i sin rapport att osakliga löneskillnader bara upptäcktes i 0,7 % av fallen. Men även här var det svårt att väga in alla olika faktorer som hade kunnat förklara de 0,7%. MEN bland de 0,7% fanns för övrigt en del män som ansågs ha för låg lön i förhållande till kvinnor.
Det finns mycket annat än just diskriminering som är orsaken till den oförklarliga löneskillnaderna.
Forskning utförd av Linda Babcock, doktor och professor i ekonomi vid Carnegie Mellon University i USA, och författaren och journalisten Sara Laschever visar att unga män rutinmässigt förhandlar om löneförhöjning medan kvinnor i samma ålder oftast inte gör det. Andra studier visar att män oftast förhandlar till sig om högre löner medan kvinnor väljer istället att förhandla till sig kortare arbetstid.
Att män ibland har lägre lön brukar komma bort i debatterna.. I kvinnodominerande yrken förekommer det att kvinnor tjänar mer än män. Exempelvis nämner Landstingsförbundet i sin tidigare nämnda rapport att kvinnliga sjukgymnaster tjänar 101% av vad manliga sjukgymnaster tjänar, samma siffror ser man för arbetsterapeuter (101%) tandhygienister (103%) läkarsekreterare (104%) städerskor (103%)
Det finns många indikationer att kvinnors lön i procent till männens är påväg att öka. Medlingsinstitutet skrev i sin rapport från 2010 "Rapporten visar att löneskillnaden mellan kvinnor och män har minskat i alla sektorer mellan 2005 och 2009"
Denna trend förväntas fortsätta, bland annat ser man att kvinnor är kraftigt överrepresenterade på universitet och högskolor, vilket kommer vara en betydande faktor när det kommer till yrke och lön.
andelen kvinnor som är chefer ökar, i en rapport från arbetsgivarverket 2010 "i den population som studeras här år 2009 var 41% av cheferna kvinnor, en kraftig ökning jämfört med år 2000, då bara 22 procent av cheferna var kvinnor" Svenskt näringsliv "Då fler kvinnor utbildar sig längre och besitter i allt högre utsträckning chefspositioner. De kommer i allt högre utsträckning att röra sig mot de högsta lönelägena.
Kvinnor går om män i lön alltså det hela blir inverterat. färsk statistik från Storbritannien, USA och Norge visar att kvinnor i vissa segment inte bara har gått ikapp männen lönemässigt, utan gått om dem. I Storbritannien är det statistik från Office for National Statistics, från 2010 som visar att kvinnor i åldrarna 20-30år som arbetar heltid i genomsnitt tjänar 2,1% mer än män i samma åldersgrupp.i åldersgruppen 30-40år tjänar männen mer, men lönegapet har på 10 år minskat från 10 % till 2,9%. för hela ålderspannet rör det sig alltså om en kraftig omsvängning.
Ruth Lea som är ekonom vid Arbuthnot Banking Group säger "Det finns inget lönegap alls för kvinnor utan barn, och för kvinnor under 40 år är nu lönegapet obetydligt. Vi har alltid vetat att ensamstående kvinnor har fått lika hög lön som män. iden om kvinnodiskriminering har hela tiden varit fantasier. Jag tror att jämställdighetslobbyn kommer att få slut på saker att säga."
Ogifta kvinnor utan barn har gått om män i lön som har samma ålder. Time skriver i slutet av 2010 "Enligt en ny studie av 2000 samhällen som gjorts av ett marknadsundersökningföretag är medianlönen för heltidsarbetande unga kvinnor 8% högre än för män i 147 av USAs 150 största städer. I två städer Atlanta och Memphis Tjänade kvinnor ungefär 20 % mer, i New York tjänade unga kvinnor 17 % mer än män, i Los Angeles 15 procent mer. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning från Queens College, New York, som indikerat att det här höll på att hända i stora städer. Men nya studien visar att det är större skillnader än vad man tidigare trott. Det stämmer också för relativt små områden som Raleigh-Durham- regionen och charlotte i North Carolina 14% mer än män och jacksonville, florida 6% mer än män.
Att kvinnor tjänar mer har en enkel förklaring
Professor Andrew A Beveridge som forskar i demografi vid Queens College New York. " Den enkla anledningen är att kvinnor är mycket mer välutbildade än män nu. Skillnaderna är enorma, det gör också att kvinnorna har bättre jobb."
Grannlandet Norge rappoterar om inverterat lönegap. I en undersökning som offentliggjordes mars 2011, har man studerat löneläget hos kvinnor samt män ett år efter att de tagit examen från utbildningslinjen för industriell ekonomi vid Norges Teknisk-naturvetenskaplige universitet (NTNU) Kvinnors genomsnittliga grundlön var 437.000 Nok medans mäns var 430.000 Nok. vilket är 7000Nok mindre. En kvinna som intervjuas om saken säger "Många företag har en medveten strategi att rekrytera fler kvinnor" PÅ NTNU tjänar kvinnor mer än männen på 7 av de 17 största tjänstekategorierna.
Det är bara en tidsfråga innan det visar sig här i Sverige också om det inte gör det redan, då även vi går mot en situation där den kvinnliga halvan av befolkningen är betydligt mer välutbildade än den manliga halvan. Statistik från statistiska centralbyrån visar att det utexamineras nästan dubbelt så många kvinnor som män från högskolan. den siffran har varit i stort sett konstant sedan 2005.
Några av källorna:
Ni får skicka pm ifall ni vill ha fler! :)
https://www.arbetsgivarverket.se/globalassets/avtal-skrifterapporterapport-loneskillnader-2000-2014.pdf
http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/lika-eller-inte-om-man-och-kvinnor-i-lonestatistiken_525961.html/BINARY/Lika%20eller%20inte%20-%20om%20män%20och%20kvinnor%20i%20lönestatistiken
submitted by officialJeepen to svenskpolitik [link] [comments]


Rapport+vistelsetid+och+effektivitet+vid+återvändande